Olika typer av skador

En skada kan innebära att många funktioner är helt oskadade medan andra inte alls fungerar. Varje hjärnskada är unik och innebär olika individuella konsekvenser. Läkning och rehabilitering av en skadad hjärna är en komplicerad och långvarig process, som kan pågå hela livet. Det krävs kunskaper, inlevelseförmåga, vilja och tålamod för att kunna stödja och skapa god rehabilitering för den skadade och det är aldrig för sent att börja.

Skadorna innebär ofta olika fysiska funktionsnedsättningar. Men framför allt är kognitiva funktionsnedsättningar mycket vanliga, det vill säga en begränsning av hjärnans normala förmåga att lära in, minnas, hantera ny information, planera och fungera i situationer som kräver bearbetning av en rad intryck. De kognitiva funktionsnedsättningarna är ofta mycket besvärliga eftersom de inte alltid syns men ställer till stora problem för den enskilde. Även en lätt hjärnskakning kan ge kognitiva störningar.

Mycket händer i hjärnan vid en skada
Det akuta våldet som träffar hjärnan och som leder till kross- och slitskador, sätter igång en mängd processer i hjärnan och i kroppen. Detta är ett akut stresstillstånd som kan vara livshotande. I hjärnan frisätts ämnen som påverkar nervcellerna, stödjecellerna och kontaktytorna mellan nervcellerna.

Balansen i hjärnan och i de olika cellerna rubbas. Hjärnan svullnar upp i skallen, trycket ökar och blodcirkulation påverkas. När trycket blir för högt får hjärnan ”inte plats”. Man brukar kalla det för inklämning.

Vid en hjärnskada brukar skadorna indelas i primära och sekundära skador.

Den primära skadan är den hjärnvävnad som omedelbart blir skadad av de mekaniska krafter som uppkommer vid våld mot huvudet. Dessa krafter krossar och sliter sönder hjärnvävnad. Skadorna i hjärnan kan antingen vara utspridda eller lokaliserade till avgränsade områden.

De omedelbart uppkomna skadorna på nerv och stödjeceller är obotliga. Dessa skador startar en process som leder till ytterligare skador i hjärnan. Patienten drabbas av syrebrist, lågt blodtryck, temperaturstegring, rubbad sockerbalans och saltbalansrubbningar, tryckstegringar i hjärnan, kramper, kärlssammandragning och infektioner.

De sekundära skadorna är de vävnadsskador som utvecklas bland annat som en följd av otillräcklig genomblödning i hjärnan och som uppkommer som en följd av den primära skadan. Det är dessa reaktioner på den primära skadan som man i akutskedet försöker påverka neurokirurgiskt. Under akutbehandlingen försöker man också stabilisera patientens tillstånd. När trycket i skallen har normaliserats, patienten är stabil i sin cirkulation och andning, njurar och ämnesomsättning börjar fungera normalt. Det gäller att återställa balansen i kroppen.

Hur behandlingsresultatet blir beror på flera faktorer. Bortsett från skadans svårighetsgrad och patientens ålder, är kvaliteten på det tidiga omhändertagandet på olycksplats och under transport en av de viktigaste faktorerna.

Den tidiga medicinska handläggningen på sjukhus, det vill säga snabb, korrekt diagnostik och behandling är också viktiga faktorer för resultatet. Det är också viktigt att närstående medverkar redan från början.

Särskild uppmärksamhet på ”lätta” skador
Många vittnar om att de lång tid efter en till synes ”lindrig” hjärnskada fått svåra kognitiva problem. Symtomen kopplas ofta inte ihop med den ursprungliga skadan och därför får dessa personer inte tillgång till utredning och behandling.

Kvarstående funktionshinder kan i de flesta fall undvikas vid lättare hjärnskador under förutsättning att följdskador upptäcks och behandlas i tid! Vården måste organiseras så att även lindriga skador följs upp inte minst när det gäller barn. Numera rekommenderas att en datortomografi (avbildning av hjärnan) görs på alla med en misstänkt skallskada.

Följder av skadan
Konsekvenserna av en hjärnskada beror på skadans placering och storlek. Viktigt är också den skadades ålder, förekomsten av andra skador, hur snabbt den akuta behandlingen kan påbörjas och hur effektiv den är samt rehabiliteringsprogrammets utformning.

Beträffande vävnadsskadans storlek är det viktigt att den i första hand uppskattas med ledning av röntgenbilder som kan vara mer eller mindre "sanna”. Tillförlitligheten beror på både typ av undersökningsmetod och tidpunkt för undersökningen. 

Konsekvenserna varierar utifrån var skadan sitter eftersom olika delar av hjärnan är mer eller mindre specialiserade för olika funktioner. Även om olika undersökningsmetoder har stor betydelse för att kartlägga typen och graden av skada, särskilt i det akuta skedet, ger den kliniska undersökningen den viktigaste informationen både akut och senare.

Lätta hjärnskador
Kan vi säga att en hjärnskada är ”lätt”? Hjärnan i sig är komplex och involverad i så gott som allt vi gör. Det gör att även en liten skada kan påverka flera olika funktioner.

Även om flertalet lätta hjärnskador är ofarliga ur medicinsk synpunkt och vanligen går över drabbas en del av långvariga symtom som inte syns men ändå ger stora problem som huvudvärk, trötthet, glömska, koncentrationsproblem, sömnstörning, irritation, depression och yrsel. En lätt hjärnskada är ofta det vi i dagligt tal kallar hjärnskakning.

Vid ankomst till sjukhus bedöms skallskadans svårighetsgrad. En metod är Glascow Coma Scale, GCS, genom vilken man avgör svårighetsgraden utifrån en 15-gradig skala, där 13-15 anger lätt skall/hjärnskada. Kriterier för lätt hjärnskada är bland annat att den som skadats bara varit medvetslös en kort stund eller inte alls förlorat medvetandet. Röntgenundersökning är normal och minnesförlusten efter skadan är mycket kort.
 

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
08-447 45 30
Måndag-torsdag 9-16
Nybohovsgränd 12, 1 tr
117 63 Stockholm
info@hjarnkraft.se