Samhällets insatser

När en person har drabbats av en hjärnskada som orsakat en mer eller mindre varaktig funktionsnedsättning, ställs de anhöriga inför frågor som de aldrig tidigare behövt fundera över. Samhället erbjuder hjälp på olika sätt men kontakt med myndigheter för att få personlig hjälp är för många en ny upplevelse.


I det akuta skedet och på rehabiliteringskliniken kan man vända sig till avdelningens kurator och få vägledning. Kuratorn kan också informera om vilka möjligheter till rehabilitering, stöd och avlastning samhället erbjuder. Här är några exempel:

Krisbearbetning och stödkontakt
När någon råkat ut för en svår skada drabbas de anhöriga ofta av en krisreaktion. Den kan väcka känslor och tankar som man aldrig tidigare upplevt och som kan vara svåra att hantera. I dessa fall ska sjukhuset erbjuda psykosocialt omhändertagande för både patienten och de anhöriga. Till de flesta av sjukhusens verksamheter finns en kurator knuten som kan ge råd och stöd i svåra situationer.

Försäkringskassan
I det initiala skedet är det viktigt att få ekonomisk ersättning eftersom den skadade inte kan arbeta. Den första tiden av en sjukfrånvaro betalar arbetsgivaren ut sjuklön. Därefter tar försäkringskassan över. För att få sjukpenning krävs att en sjukanmälan registreras hos försäkringskassan. Vanligtvis sker det i samband med att arbetsgivaren skickar in ett sjukintyg för den som inte kan arbeta. Sjukintyget ska utfärdas av behandlande läkare från dag åtta i sjukperioden. När sjukanmälan är gjord skickas blanketten ”Begäran om sjukpenning” till patienten. När blanketten är skickad till försäkringskassan görs en formell utredning innan sjukpenningen börjar betalas ut.

Om funktionsnedsättningen blir varaktig kan sjukersättning bli aktuell. Det sker oftast på försäkringskassans initiativ och kräver att funktionsnedsättningen beräknas bli varaktig med minst en fjärdedel i minst ett år. Om den skadade är 19-29 år kan det istället för sjukersättning bli aktuellt med aktivitetsersättning. Sjukersättning och aktivitetsersättning har ersatt det som tidigare kallades sjukbidrag och förtidspension.

Försäkringskassan har många olika sorters ersättningar att erbjuda efter utredningar som kuratorn kan hjälpa till med.

Försäkringskassan är också skyldig att delta i arbetslivsinriktade rehabilite- ringsinsatser om det blir aktuellt för den skadade att återgå i arbete. Sådana insatser innebär att arbetsgivaren är skyldig att göra en rehabiliteringsutredning samtidigt som patienten och försäkringskassan tillsammans upprättar en rehabiliteringsplan. Under den processen kan patienten få rehabiliteringsersättning.

Om den som drabbats av en funktionsnedsättning är under 19 år och kräver tillsyn kan barnets föräldrar söka vårdbidrag från försäkringskassan. Behovet av tillsyn ska beräknas vara varaktigt i minst sex månader. En person som är över 19 år och är i behov av stöd och hjälp för att klara det dagliga livet kan söka handikappersättning. Ett krav för att beviljas handikappersättning är att hjälp- behovet beräknas vara minst ett år.

Biståndsbedömare i kommunen
Om den skadade har behov av personlig hjälp efter utskrivning från sjukvården vänder man sig till en biståndsbedömare inom kommunens eller stadsdels- förvaltningens handikappomsorg. Om behovet av hjälp är uppenbart redan under vården på sjukhus är personalen skyldig att kontakta kommunen och eventuellt arrangera ett individuellt vårdplaneringsmöte där anhöriga och representanter från sjukhuset, kommunen ochibland försäkringskassan deltar. Exempel på insatser som kommunen kan ge är hjälp med personlig omvårdnad, mathållning och inköp, städning, tvätt och praktiska ärenden. Finns det risk för att den skadade ska falla omkull finns möjlighet att få ett trygghetslarm som är knutet till hemtjänsten. Andra möjliga insatser från kommunen är ledsagarservice och kontaktperson. Om den funktionshindrade inte kan återgå till sitt tidigare boende ska kommunen erbjuda en annan form, till exempel gruppboende eller service- boende.

Hjälpmedel
Fysiskt funktionshindrade kan få praktiska hjälpmedel för att underlätta vardagen. Det finns allt från enkla hjälpmedel för att underlätta personlig hygien, matlagning eller liknande till avancerade hjälpmedel som till exempel elrullstolar. Det finns också möjlighet till bostadsanpassning, det vill säga ombyggnad för att bostaden ska passa den funktionshindrade. För att få hjälpmedel måste man få en ordination av till exempel arbetsterapeut eller sjukgymnast beroende på vilket hjälpmedel det gäller. För detta vänder man sig i första hand till sin vårdcentral.

Arbetsskada
Om skadan har uppstått på arbetsplatsen eller på väg till eller från arbetsplatsen ska arbetsgivaren anmäla den till arbetsskadeförsäkringen. Den funktions- hindrade kan då i vissa fall få ersättning för viss inkomstförlust, så kallad livränta.

LSS och assistansersättning
Om funktionsnedsättningen är så omfattande att behov av stöd och hjälp i det dagliga livet uppstår kan kommunen eller stadsdelsförvaltningen bevilja personlig assistans enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. En förutsättning är att en utredning har klargjort att personen tillhör den så kallade personkrets som har rätt till insatser enligt LSS. Om det är så kan personlig assistans beviljas upp till 20 timmar per vecka. LSS kan också ge rätt till andra insatser. Är hjälpbehovet mer omfattande kan försäkringskassan bevilja ytterligare assistans i form av assistansersättning.

Färdtjänst
Färdtjänsten ger en person som drabbats av en funktionsnedsättning möjlighet att göra utflykter, träffa vänner och bekanta, göra inköp och så vidare, vilket är viktigt för att förhindra social isolering. Färdtjänsten kan också i vissa fall bevilja utökat antal resor i form av arbetsresor om det är en förutsättning för att återgång i arbete ska vara möjligt.

För dig som är anhörig
I vissa kommuner har anhöriga möjlighet att anställas av kommunen för att vårda en närstående, så kallad anhöriganställning. Ibland kan den anhörige vara i behov av avlastning under begränsade och ibland återkommande perioder. Då kan den funktionshindrade erbjudas växelvård eller korttidsvård, vilket innebär en periods vistelse på sjukhem eller rehabiliteringsanläggning. I vissa fall kan en anhörigvårdare få avlösning för egen rekreation. Även för dessa insatser ska en ansökan göras hos biståndsbedömare i kommunen som också kan ge ytterliggare information.

God Man
En person som på grund av sjukdom eller skada själv inte kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person har möjlighet att förordnas en så kallad god man. Den funktionshindrade ska om möjligt själv ansöka om god man hos överförmyndarnämnden i kommunen. Om det inte är möjligt kan ansökan göras av en anhörig. Kurator på sjukhus eller handläggare inom kommunen kan hjälpa till med de utredningar och handlingar som ska bifogas ansökan. Tingsrätten beslutar vem som ska utses till god man och överför- myndarnämnden har ansvar för att den tillförordnade fullföljer sitt uppdrag.

Försäkringsfrågor
Den allmänna socialförsäkringen handläggs av försäkringskassan. Utöver detta har många arbetsgivare sina anställda försäkrade i avtalsförsäkringar som till exempel kan ge kompletterande ersättning vid långvarig sjukskrivning. Vissa fackförbund erbjuder sina medlemmar gruppförsäkringar och många enskilda personer har ofta privata försäkringar. Vilken typ av ersättning som kan ges undersöks på respektive instans.

Be om personlig hjälp!
För att få mer information om vilka insatser du eller dina anhöriga har rätt till bör ni vända er direkt till försäkringskassan, kommun/stadsdelsförvaltning eller sjukhusets kurator för att få vägledning.
 

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
08-447 45 30
Måndag-torsdag 9-16
Nybohovsgränd 12, 1 tr
117 63 Stockholm
info@hjarnkraft.se